Många har kontaktat mig och vill ha ett konkret förslag på utfodring. Egentligen är en veckomatsedel fel – vitsen med en allsidig utfodring bygger ju mycket på variation. Men kanske många har dålig fantasi så här kommer ett par grundförslag som är enkla och arbetsbesparande. Tänk dock på att variera! Följ inte förslagen slaviskt! Enda regeln som bör följas är att minst hälften av maten skall bestå av animaliskt protein, ca hälften ben/hälften kött (även ben innehåller protein). Den andra, mindre hälften skall bestå av cerealier och frukt/grönsaker.Eller också skall man bara ge kött/ben/grönsaker.
Tag vara på extrapriser och frys ner dagsportioner av kött, inälvsmat, fisk, keso o.s.v. Frukt och grönsaker får gärna vara lite övermogna (är nyttigare då). De kan vara frysta eller färska och bör vanligen beredas före varje mål. Obs att E-vitamin förstörs av nedfrysning så man bör inte blanda allt och frysa ner.
Exempel nr ett
Det här förslaget passar dem som inte helt vågar satsa på ren BARF och är kanske det som är lättast att ta till sig för de som tidigare utfodrat med enbart torrfoder och burkmat.
Frukost: En - tre råa och hela kycklingvingar. Växla ibland (åtminstone en gång per vecka) med t.ex. motsvarande mängd ätbara kalv- eller grisben med en del kött på, s.k. soppben. Oxsvans kan man också få tag på ibland. Ge ej märgben som mat – de är alldeles för kraftiga för små cavaliertänder – men gärna som sysselsättning och som ”godis”. Ge aldrig rökta eller torkade grisöron, oxhudsben (tuggben) eller annan ”förstörd” mat.
Middag:
Måndag: Råris (brunt ris). Koka för två dagar. Blandas med spenat (eller kanske nässlor eller kärs (kirskål) om Ni har sådana på tomten). 50 - 60 volymprocent oxkött, hjärta eller köttfärs av något slag, rått förstås.
Tisdag: Samma som ovan men variera med grönsaker/frukt.
Onsdag: Rå ungnöt-, lamm- eller kycklinglever (ibland njure). En halv grahamsfralla (helst lite torr). ½ mosad banan.
Torsdag: En tjock skiva rå lax med ben. Lite restmat. Mixade frukt och grönsaker.
Fredag: Knappt hälften havregrynsgröt med en del russin eller nötter. Koka två dagars ranson. Drygt hälften rå vom (komage). Mixade grönsaker.
Lördag: Samma som ovan.
Söndag: Ett kokt ägg eller två råa äggulor (ibland ett helt rått ägg), keso eller ost samt fil eller Pro Viva. Ev.lite restmat (mosad potatis, spagetti eller vad som råkar finnas i kylskåpet).
Vitaminer: Praktiskt taget varje dag, med undantag ”lever- eller njuredagar”, skall man blanda följande i middagsmålet:
A-vitamin. Röd/grön/gula grönsaker eller en tablett ”Maxosol” eller Q 10 med beta-karotin.
E-vitamin. 1 tesked kallpressad linfrö-eller vetegroddolja eller 1 matsked vetegroddar.
B-vitaminer. En B-kombintablett eller en rågad tesked jästflingor. Även vetegroddar innehåller B-vitaminer.
C-vitamin. Ca 800 – 1000 mg i tablett- eller pulverform. Finns i en mängd olika sorter så läs på burken.
Obs. att godis, kakor eller annan söt mat skall undvikas helt och att choklad är giftigt.
Är man på resa, eller är väldigt fulltecknad en dag, kan man ge hunden kycklingvingar eller ben även till middagen.
Är hunden tjock så låt den fasta en dag i veckan. Är hunden för mager så blanda grädde och annat animaliskt fett i maten.
Hur mycket skall man ge av maten? Vanligen är det lagom att ge samma volym som tidigare om man gett ett hyfsat näringsrikt torrfoder. Praktiskt taget alla hundar får mycket bättre aptit när de serveras färsk mat. Undantaget är att en del får svårt att äta kycklingvingar och ben under ömsningen av mjölktänderna till de permanenta kindtänderna. Lämpligen mal, krossar (med köttyxa) eller klipper man kycklingvingarna under den tiden. Ibland – om hunden skadats av fel foder – kräver den mindre portioner efter en tid allteftersom den avgiftar sig och bygger upp immunförsvaret.
Vill man gå ett steg längre i naturanpassningen (och dit har vi kommit sedan tre kvarts år) följer man Kymythy R. Schultze´s råd. Här är allt spannmål bannlyst. Hundars organism och metabolism är inte gjord för att ta hand om vegetabiliskt protein och kolhydrater annat än i mycket små mängder. I motsats till människan utnyttjar hunden främst fett för energiproduktionen. Spannmål ger ofta hundar problem med svampinfektioner i tarmar och/eller hud. Det försvagar immunsystemet och är orsak till många olika sjukdomar (allergier, hud-, mag- led-och tarmproblem, ansträngd bukspottkörtel, diabetes, klåda, urinvägsinfektioner, tandproblem mm).
Vad man bör sträva efter i utfodringen är att låta matens beståndsdelar så långt möjligt motsvara ett bytesdjur och de ”småplock” ett vilt hunddjur stoppar i sig.
I sin bok ”Natural Nutrition for Dogs and Cats” åskådliggör Kymythy Schultze utfodringen med en pyramid som på höjden delas in i fyra olika fält.
Basen består av rått kött, inälvsmat, fisk, ägg.
Del två som är ungefär lika stor till omfånget består av ätbara råa ben. Observera att det inte går att ersätta ben med benmjöl som är en hårt upphettad produkt som dels mist sitt näringsinnehåll och ”bioability” och dels ofta innehåller bly och andra för organismen främmande ämnen.
Som tredje del ser vi en mindre yta som består av råa grönsaker och rotfrukter. De skall mixas, malas eller krossas/finrivas för att hunden skall få ut näringen (de kan inte spjälka cellulosa). Man bör sträva efter att utfodra med såväl sådant som växer ovan jord (t.ex. broccoli, persilja, maskrosblad, kärs, squash, celleri mm) som under jord (t.ex. morötter, rovor, potatis, vitlök mm). Ge inte mer än ca 1/4-dels klyfta vitlök per dag. Ge inte lök, grön potatis eller potatisgroddar vilket är giftigt. Rabarber innehåller för mycket oxalsyra som kan störa kalciumupptaget. Även spenat innehåller en del oxalsyra och bör därför inte ges mer än någon gång per vecka. Bönor och ärtor skall man bara ge i små mängder eller helt undvika då de innehåller för mycket växtprotein. Korsbladiga växter (olika kålsorter) bör heller inte ges alltför ofta då de i större mängd kan påverka sköldkörteln negativt.
Frukt skall inte ges tillsammans med övrig mat då det påskyndar mag- och tarmrörelserna vilket i sin tur gör att hunden inte tar upp alla näringsämnen till fullo. Ge frukten minst en halvtimme före eller efter en måltid. Torkad frukt är toppen som godis men den får inte vara behandlad med kemikalier (svavel är vanligt) så köp i hälsokostaffären och kontrollera innehållsdeklarationen.
Ge inte hunden alltför mycket frukt/grönsaker. Det gör avföringen lösare. Idealet är att den är så ”hård” att hunden naturligt tömmer analsäckarna vid bajsningen.
Toppen på pyramiden visar en liten mängd tillskott.
Det här är vad Kymythy anser att en cavalier skall ha:
Kelp- och alfalfapulver, ½ tesked av varje.
Torskleverolja, ½ tesked
Majsolja, linfröolja eller vetegroddolja (OBS – kallpressade), 1 tesked. Är man dålig på att utfodra med fisk bör man regelbundet ge hunden en tesked fiskolja (förväxla det inte med torskleverolja – det är två helt skilda produkter) för att balansera de essentiella fettsyrorna.
Vitamin C, ca 1000 mg (1 gr).
Äppelcidervinäger är bra för matsmältningen och för reumatiska hundar, ge en tesked per 10 kg hund.
Kymythy Schultze – liksom alla som förordar BARF (Bone and Raw Food) - poängterar vikten av att variera maten. Vi vill inte själva, och skulle inte må bra av att äta samma dag efter dag. Det finns inte, och går inte att komponera en sådan matsedel/utfodring som får oss i toppform och håller oss friska i längden. Det kan gå bra en tid eller några år men förr eller senare kommer bakslagen.
Har man många hundar kan det vara lönsamt att köpa tillskott i ”hästaffärer”, där finns det i större och billigare förpackningar. Kycklingdelar kan köpas på kycklingslakterier och vom mm på vanliga slakterier för en billig penning men man måste ha tillstånd från kommunens hälsovårdsnämnd.. Lever, hjärta oich njure kan köpas billigare genom att beställa de obrutna vacumförpackningar som levereras till affären och vanligen innehåller ca 3 - 6 kg. Är man kund i en affär kan man ofta få utsorterade grönsaker gratis.
Det finns ett oräkneligt antal hundar som fått tillbaka sin aptit när de serverats ”riktig” mat och även blivit och hållit sig friska när de sluppit torrfodren och i stället fått naturenlig mat. Läs även noga övriga artiklar om näringslära och utfodring. Och våra rekommenderade "länkar" ger ytterligare fördjupning i dessa ämnan.Kontakta oss gärna om det är något Ni undrar över eller tycker är oklart.
Lycka till!
Vingåker den 4 juli 2001
Kennel Mustéla
Senast uppdaterad 2004-07-31
(C) 2003-2004,
Kennel Mustéla (Carolina)